Det måste vara skönt att kunna gå till jobbet och veta att du inte är underbetald,

eftersom dina arbetskamrater sett till att DU får en skälig lön för ditt arbete.

Det måste också kännas tryggt att trots omorganisationer och förändringar

så har du jobbet kvar och tack vare dina arbetskamrater får du kompetensutveckling på betald arbetstid.

Det måste dessutom kännas underbart att du slipper jobba allt för många timmar,

du får gå hem i vettig tid precis som alla andra. Men skulle det vara så illa

att du måste arbeta övertid så har dina kamrater sett till att du får en hygglig ersättning

för dina övertidstimmar.

Dessutom kan du ju ta dig en rast då och då även det kan du tacka dina arbetskamrater för.

Och du du måste väl ändå erkänna att det är skönt med fem-sex veckor semester.

Med lön för alla semesterdagarna.

Och om du blir sjuk, din stackare så har dina kamrater sett till att du får sjuklön.

Får du utgifter för läkarbesök och medicin har dina kamrater fixat så att du får tillbaka en viss del av dessa,

Men om du skulle få tandvärk, kan du utnyttja dina kamrater även då?

Ja, faktiskt. Börjar din tand värka på jobbet har dina kamrater sett till

att du får gå till tandläkaren och få den utdragen på arbetstid.

Söker du nytt jobb?

Då har dina kamrater ordnat så att du får gå på anställningsintervju på arbetstid.

När du en gång blir gammal och ensam så kommer du att minnas dina före detta arbetskamrater.

För det är ju de som har sett till att du får en extra slant även nu, via avtalspensionen.

Här ser du så omtänksamma dina arbetskamrater är mot dig.

Det är bara synd att du struntar i dem.

Hoppas att du kan leva ett långt

och lyckligt liv.

Ont i ryggen kommer du väl aldrig att få,

du har ju ridit på andras ryggar hela tiden!