Fy fan

Fy fan säger jag bara. Har varit hos P och H idag och hälsat på hela vägen ditt gick till att fundera ut ett smart sätt att hålla tårarna borta. När jag väl satt där så funka det inte ändå tårarna ran men förhoppningsvis va det nog ingen som såg det. De var svårt otroligt svårt att hålla minen inför H men vill absolut inte blanda in henne i detta. Vi sa inte så mycket jag sett mest och titta på dom visste inte vad jag skulle säga. Klara det nästan en timme sen fick jag köra där ifrån då kom allt och vägen hem har aldrig varit längre.
Det värsta är att jag inte vet hur du vill ha det och jag vet inte hur du tänker. Jag ser att du är ledsen men vad betyder det?

Jag vill försöka låta dig va och få den tid du behöver men känner mig själv och jag kan inte låta bli. Jag vill så gärna prata med dig men det är så svårt hur man gör det på bästa sätt.. Vill inte pressa dig.

saknar er redan..
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: